Ortopedisk Medicin

Ortopedisk medicin är ett organspecifikt kunskapsområde, som innefattar kunskaper om rörelseorganens sjukdomar vid sidan om de ortopedkirurgiska, reumatologiska och neurologiska specialiteterna.
Sjukdomstillstånd, vanligen smärtsamma och belastningsberoende, utgående från muskler, senor,ligament, leder och ledkapslar där ortopedkirurgisk, reumatologisk och neurologisk diagnostik inte kan finna en vävnadsskada att behandla, utgör, enligt Socialstyrelsens rapport 1994:4, omkring 96 % av alla smärttillstånd som kan utgå från rörelseapparaten.

Inom ortopedisk medicin arbetar man med en systematisk undersökningsmetodik som är standardiserad och den kliniska examinationen är lika för läkare och sjukgymnaster. Det finns studier gjorda, som visar en väldigt hög interexaminer reliability, där man hamnar en bra bit över 80 %. Detta gör det också mycket intressant ur studiehänseende då det med systematiska medel går att katalogisera patienterna.

Det finns neurokirurger och neurologer, hjärtkirurger och kardiologer. Inom ortopedin finns det bara ortopeder, en kirurgisk specialitet ingen motsvarande specialitet i ortopedisk medicin trots att de flesta problem när det gäller belastningsproblem inte åtgärdas med operationer. Behandling av belastningsbesvär har traditionellt varit konservativ bestående av sjukskrivning, vila, smärtstillande läkemedel samt senare i förloppet traditionell sjukgymnastik.
De som inte förbättras remitteras efter en tid till Ortopedklinik dit köer och väntetider kan vara flera månader. I väntan på "bedömningen" förlänges sjukskrivningen och kommer lätt upp i tider där andra riskfaktorer träder in och försvårar återgången till arbete.

OMI-Global (Orthopaedic medicine international)
OMI bedriver i dag en internationell utbildning i ortopedisk medicin som är standardiserad. Den ger en reglerad utbildningsgång för intresserade läkare och sjukgymnaster. Vi får en yrkesgrupp med genuint förstahandsintresse och specifika kunskaper om denna stora, intressanta men ibland svårbehandlade och ofta missförstådda patientgrupp. Vi skulle med stor sannolikhet kunna reducera nuvarande stora kostnader och vi skulle säkerligen kunna reducera den frustration och bitterhet, som tyvärr ofta föreligger på grund av bristfälligt omhändertagand